Länsstyrelsen Gävleborg tillsammans med Matvärden och andra samarbetspartners väcker liv i Potatisuppropet igen. Det för att öka självförsörjningsgraden på potatis i vårt län.
Gävleborgs län är långt ifrån självförsörjande på mat. Potatis är en gröda som mättat hungriga magar i århundrade och den har så många goda egenskaper. Den går utmärkt att odla i vårt klimat och den är rik på järn, kalcium och c-vitamin.
Idag ligger länets självförsörjningsgrad av potatis på 11 procent och genom Potatisuppropet vill vi synliggöra möjligheterna för en ökad produktion och konsumtion.
Kanske du är en kolonilottförening, en restaurang eller något helt annat? Vill du vara med i uppropet? Att odla i sin kolonilott eller villaträdgård bidrar också till försörjningsgraden. All odling av potatis är bra, så länge man har koll på vilket utsäde som används och ser till att sjukdomar inte sprids vidare.
Tillsammans kan vi öka efterfrågan (och tillgång) genom att handla av de lokala odlarna. Varje potatis räknas så vi uppmanar till att: Odla mer! Handla mer! Äta mer! Servera mer potatis!
Vi som deltar i planeringen för Potatisuppropet är MatVärden, Länsstyrelsen Gävleborg, LRF, Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, Slowfood Gästrikland, Centrum för flexibelt lärande (CFL) och Wij-trädgårdar.
Den 11 april invigdes potatisuppropet på Wij trädgårdar.
Läs ett reportage från invigningen
Ett gäng yrkesodlare samlades på Högsgård den 25 april för att prata potatis.
Föreläsare var Pirjo Gustavsson från LRF och Åsa Rölin som är potatisrådgivare. De berättade om hur marknaden ser ut, nyaste forskningen inom sjukdomsbekämpning, jordbearbetning och gödsling. Kunskapsspridning var ett av syftena med mötet, men även att ge potatisodlare en chans att ge inspel på vad som behövs för en ökad produktion.
I ärlighetens namn så är inte läget speciellt muntert för potatisodling i vårt län. I dagsläget är det svårt att få lönsamhet i odlingen. Ett flertal av deltagande producenter har minskat sin produktion de senaste åren. Det tydligaste medskicket från yrkesodlarna var att vi konsumenter måste värdesätta potatisen högre och betala mer för den, annars går inte kalkylen ihop. Pirjo visar ett tydligt exempel på hur potatisen stannat i pris när hon lägger upp en klase bananer, en dagstidning och ett kilo potatis tillsammans på bordet. ” För 30 år sedan kunde man köpa alla dessa tre saker för ungefär 15 kr. Nu är det bara potatisen som fortfarande ligger kvar på ungefär samma pris” säger hon.
Både produktionen och konsumtionen har stadigt gått nedåt i Sverige. Några som sticker ut är dock Dalarna där produktionen har legat relativt stabil under lång tid. Rätt investeringar i bevattning och lagring är en anledning till att Dalarna har en mer livskraftig potatisproduktion jämfört med Gävleborg, tror Pirjo. Åsa lägger till att ”under början av 2000-talet startade ett flertal unga potatisproducenter i Dalarna och de har stöttat varandra”. I Gävleborg bör vi alltså snegla mot Dalarna och hämta inspiration och kunskap.
Den 10 maj anordnade Slowfood och Länsmuseet en matmarknad med lokala matproducenter.
På marknaden hade potatisuppropet ett bord där vi informerade om potatisens fantastiska egenskaper.
Det blev många spännande samtal om minnen, recept och odlingstips.
Växtzon 4 sålde prima sättpotatis på bordet bredvid.
Mer information kommer
Mer information kommer
Mer information kommer
5 september kl. 19
LRF lokalavdelning Dellenbygden och Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg bjuder in till en föreläsning om potatis med Pirjo Gustavsson.
Plats: Tingshuset, Delsbo
12 september kl. 19:00
LRF lokalavdelning Ockelbo och Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg bjuder in till en föreläsning om potatis med Pirjo Gustavsson.
Plats: Wij Trädgårdar, Ockelbo